Projektbeskrivning 5BakgrundDet har alltid funnits barriärer mellan mig och mina kompisar. Olikheter som med största sannolikhet har sin grund i våra varierande kulturella bakgrunder. I de yngre åren spelade inte detta så stor roll om den jämförda parten inte var svensk. I de fallen då det var så, hände en hel del grejer som jag inte reflekterade så mycket över då men som nu förefaller som helt absurda.
Som åttaåring bodde jag i det lilla värmländska samhället Forshaga. Det är inte svårt att lista ut min icke-svenskhet var i minoritet i den lilla kommunen. Jag minns speciellt ett tillfälle då jag lekte med grannflickan. Linn och jag var bästisar men en dag när vi satt i mitt rumt och förnöjt ägnade oss åt dockor, sade hon: "Min mamma säger att min kläder luktar konstigt efter jag varit hos er och hon säger att det är från eran mat.” Oj, tänkte jag och vi bägge hjälptes åt att täppa till nyckelhålet i dörren för att ingen lukt skulle tränga in i Linns dyrbara bomullsfibrer.
Att skriva ovan nämnda anekdot krävde en del av mig. Den symboliserar nämligen något jag aldrig skulle kunna ställa upp på idag. Idag skulle jag inte acceptera några sådana anklagelser. Svordomar skulle hagla. Arga dissar och hänvisningar till Linns tyska påbrå och familjens förkärlek till wurst skulle också tas upp. Så var det ju inte då.
Allteftersom åren gick stod det ändå klart och tydligt för mig att jag aldrig skulle bli accepterad som svensk. Till min fasa insåg jag kort därefter att jag inte heller var ett med mitt hemland och den kulturen. Något hade hänt och efter 14 år i Sverige kände jag mig lika lite svensk som montenegrinsk. Identiteten började krackelera. Jag hade ju aldrig sett Nile City, firat jul eller fattat alla de där ordspråken. Vadå "hugget som stucket"? När jag och jämnåriga kamrater idag diskuterar barndomsprogram nämner de Saltkråkan. Jag nämner Ricki Lake.
Samtidigt funkade det inte riktigt med alla de där från Balkan som påstods vara "mina egna". Bosnisk musik var kass, könsrollerna 20 år gamla och omvärldsintresset alldeles för lågt. Så jag kallade mig missanpassad. Var fan hörde jag hemma? Att leva i det där ingenmanslandet där jag varken kände mig som montenegrin eller svensk var inget alterntiv. En sida var tvungen att väljas.
Så jag började läsa och fann att det var många som kände precis likadant. Ofta uttrycktes tillståndet när efter en hemlandsvisit. Att där var man svensk. Här var man det aldrig. En ständig dragkamp mellan två världar som bara definieras av varandras skillnader.
Syfte Som invandrarsvensk är man berikad. Att ha fler erfarenheter, fler kompetenser och områden att verka på och behärska ses i de flesta samhällsområden som något positivt och meriterande. Så är det inte för oss med mångkulturell identitet.
Arbetet har flera syften. Jag har strävat efter att skriva något som tidigare har saknats: något för invandrarungdomar att identifiera sig med. I avsaknaden av en stadig kultur, behövs det något som förmedlar kontakten mellan personer i samma sits. En förmedling som samhället har misslyckats med. Jag vill också belysa de positiva sidor som mångkulturell identitet innebär. Ett försök till att utreda hur man drar fördel av denna identitet har också gjorts.
Det här ska bli en användbar reportagebok.
Problemformulering ?
Metod Den teoretiska basen i arbetet skall utgöras av relevant kunskap. Den här delen kommer att resultera i en introduktion där grundläggande begrepp och fastslagna teorier utreds och presenteras. Här används lektyr som finns tillgänglig och som jag bedömer som användbar för arbetets syfte. Frågor som berörs är: vad är identitet? hur skapas identitet? Vad är kulturell alternativt mångkulturell identitet?
Den empiriska delen grundar sig i intervjuer med personer som har relevans för arbetets syfte. Den har två delar. I den första intervjuas fyra personligheter som är kända på ett eller annat sätt i Sverige. Personer jag anser har lyckats med arbetets syfte. Detta görs per telefon eller mail. I den andra delen intervjuas sex stycken ungdomar (tre tjejer, tre killar) i första och andra årskursen på samhällsprogrammet på Växjö Katedralskola. Dessa intervjuer sker i verkliga livet. Syftet med dem är att empiriskt förankra min tes om att det finns en mångkulturell identitet. Detta kommer att vara arbetets kärna. Det är intervjuerna som står i fokus.
Den tredje och sista komponenten är alla de uttryck som den mångkulturella identiteten har tagit. Här kommer skönlitteratur, lyrik, musik, filmer och så vidare att användas. Syftet är att stärka framlagda teorier. Tillsammans skall detta mynna ut i något man närmast kan beskriva som en reportagebok. Det är personintervjuerna och deras tips som står i fokus. På det här sättet får jag en verklighetsförankring som vetenskapligt teorituggande lätt kan missa. Den här delen är tänkt att användas som stöd för framlagda teorier eller påståenden.
Material Böcker: - Thomas Hylland Eriksens Kulturterrorism, Etnicitet och nationalism, Historia och identitet
- Svartskallar, så funkar vi
- Svartskallarnas sammansvärjning
- Carsten Jensen i DN
- Alexandra Pascalidous Bortom mammas gata
Intervjuer (fyra stycken) med relevanta personer I (Alexandra Pascalidou, Martin Bentacourt, Farnaz Arbabi samt Alejandro Leiva Wenger.) II Sex ungdomar i årskurs två på Växjö Katedralskolas Samhällsvetenskapliga program varav tre tjejer, tre killar.
- Uttryck för mångkulturell identitet såsom musik (Advance Patrol, Martin Bentacourt, Latin Kings, Laleh), böcker (Marjaneh Bakhtiari, Jonas Hassen Khemiri etc.)
