Projektbeskrivning 3
Nu har jag varit ledig från projektarbetet väldigt länge, alltför länge. Den som sa att trean i gymnasiet är lugn hade ju sjuhelvetes fel. Jag tycker mig inte göra ngt annat än studera...
Så nu när det är alldeles för kort tid kvar till inlämningen (24/4) så måste man verkligen sätta igång. Under tiden jag har varit frånvarande har rätt mkt odokumenterade grejer hänt med projektarbetet. Därför följer nedan en ny projektbeskrivning. Imorgon tisdag den 28 mars har jag möte med min handledare. Frågor som jag då tänker vi kan diskutera är:
- Fördelar/nackdelar med handbok/reportagebok?
- Hur ändras metoden i så fall?
- Hur kan resultatet se ut rent utseendemässigt: en lång, lång text, flera korta små med många bilder?
- Skulle man kunna göra på detta sätt: en introduktion med vetenskaplig bas (intervjuer med forskare) och sen en enda fråga till många olika personer. Som en storts "stor enkät"?
- Hur funkar den tredje projektbeskrivningen?
- Hur ligger jag tids- respektive begtygsmässigt?
Projektbeskrivning 3
Bakgrund
Det har alltid funnits barriärer mellan mig och mina kompisar. Olikheter som med största sannolikhet har sin grund i våra varierande kulturella bakgrunder. I de yngre åren spelade inte detta så stor roll om den jämförda parten inte var svensk. I de fallen då det var så, hände en hel del grejer som jag inte reflekterade så mycket över då men som nu förefaller som helt absurda.
Som åttaåring bodde jag i det lilla värmländska samhället Forshaga. Det är inte svårt att lista ut min icke-svenskhet var i minoritet i den lilla kommunen. Jag minns speciellt ett tillfälle då jag lekte med grannflickan. Linn och jag var bästisar men en dag när vi satt i mitt rumt och förnöjt ägnade oss åt dockor, sade hon: "Min mamma säger att min kläder luktar konstigt efter jag varit hos er och hon säger att det är från eran mat". Oj, tänkte jag och vi bägge hjälptes åt att täppa till nyckelhålet i dörren för att ingen lukt skulle tränga in i Linns dyrbara bomullsfibrer.
Att skriva ovan nämnda ankedot krävde en del av mig. Den symboliserar nämligen något jag aldrig skulle kunna ställa upp på idag; nämligen assimilering. Idag skulle jag inte acceptera några sådana anklagelser. Svordomar skulle hagla. Arga dissar och hänvisningar till Linns tyska påbrå och familjens förkärlek till wurst skulle också tas upp. Så var det ju inte då.
Allteftersom åren gick stod det ändå klart och tydligt för mig att jag aldrig skulle bli accepterad som svensk. Till min fasa insåg jag kort därefter att jag inte heller var ett med mitt hemland och den kulturen. Något hade hänt och efter 13 år i Sverige kände jag mig lika lite svensk som montenegrinsk. Identiteten började krackelera. Jag hade ju aldrig sett Nile City, firat jul eller fattat alla de där ordspråken. Vadå "hugget som stucket"? När jag och jämnåriga kamrater idag diskuterar barndomsprogram nämner de Lasse och Morgan. Jag nämner Ricki Lake.
Samtidigt funkade det inte riktigt med alla de där från Balkan som påstods vara "mina egna". Bosnisk musik var kass, könsrollerna 20 år gamla och omvärldsintresset alldeles för lågt. Så jag kallade mig missanpassad. Att leva i det där ingenmanslandet där jag varken kände mig som montenegrin eller svensk var inte hållbart. En sida var tvungen att väljas.
Så jag började läsa och fann att det var många som kände precis likadant. Ofta uttrycktes tillståndet när man varit och hälsat på i sitt hemland. Att där var man svensk. Här var man det aldrig. Så vi slits mellan två världar som bara definieras av varandras skillnader.
Syfte
Syftet med arbetet är inte att på något sätt kartlägga hur det är att vara invandrarungdom. Ett sådant försök hade kännts väldigt myndighetsaktigt, tafatt, okontroversiellt och platt. Jag vill istället försöka visa att ett val mellan svensk och hemländsk kultur inte är nödvändigt.
Som invandrarsvensk är man berikad. Att ha fler erfarenheter, fler kompetenser och områden att verka på och behärska ses i de flesta samhällsrområden som något positivt och meriterande. Så är det inte för dem med mångkulturell identitet. Syftet är att visa hur man vänder sitt invandrarskap som något positivt istället för bestraffande och handikappande.
Det här ska bli en användbar reportagebok.
Problemformulering
Hur använder man invandrarskapet till sin fördel istället för att se det som stigmatiserande?
Metod
Den vetenskapliga basen i arbetet skall utgöras av relevant forskning; avhandlingar och universitetsuppsatser som på olika sätt behandlar ämnet teoretiskt. Den här delen kommer att resultera i en introduktion där grundläggande begrepp och fastslagna teorier utreds och presenteras. Förutom den lektyr som finns tillgänglig och som jag bedömer användbar för arbetets syfte, kommer intervjuer med dessa forskare att användas. Detta för att göra arbetet mer lättfattligt och jordnära.
Den empiriska delen grundar sig i intervjuer med personer som har relevans för arbetets syfte. Det kan dels komma att handla om personer som på olika sätt uttryckt invandrarskapet som uttryckt under rubriken "Syfte" men också "vanliga" invandrarungdomar som kan visa på mentalitetsläget och vad de själva har för tankar. Detta kommer att vara arbetets kärna. Det är intervjuerna som står i fokus. Dessa kommer till största del att handla om HUR man gör för att vända det till något positivt.
Den tredje och sista komponenten är alla de uttryck som den mångkulturella identiteten har tagit. Här kommer skönlitteratur, lyrik, musik, filmer och så vidare att användas.
Tillsammans skall detta mynna ut i något man närmast kan beskriva som en reportagebok. Det är personintervjuerna och deras tips som står i fokus. På det här sättet får jag en verklighetsföranking som vetenskapligt teorituggande lätt kan missa.
Material
Böcker:
- Thomas Hylland Eriksens Rötter Fötter, Etnicitet och nationalism, Historia my och identitet
- Svartskallar, så funkar vi
- Svartskallarnas sammansvärjning
- Intervjuer med relevanta personer (exempelvis Paulina de los Reyes, Zanyar Adami, Irene Molina, Alexandra Pascalidou, Babak Rahimi, "gemene" invandrare och nedan nämnda personer)
- Uttryck för mångkulturell identitet såsom musik (Advance Patrol, Martin Bentacourt, Latin Kings, Laleh), böcker (Marjaneh Bakhtiari, Jonas Hassen Khemiri etc)
Så nu när det är alldeles för kort tid kvar till inlämningen (24/4) så måste man verkligen sätta igång. Under tiden jag har varit frånvarande har rätt mkt odokumenterade grejer hänt med projektarbetet. Därför följer nedan en ny projektbeskrivning. Imorgon tisdag den 28 mars har jag möte med min handledare. Frågor som jag då tänker vi kan diskutera är:
- Fördelar/nackdelar med handbok/reportagebok?
- Hur ändras metoden i så fall?
- Hur kan resultatet se ut rent utseendemässigt: en lång, lång text, flera korta små med många bilder?
- Skulle man kunna göra på detta sätt: en introduktion med vetenskaplig bas (intervjuer med forskare) och sen en enda fråga till många olika personer. Som en storts "stor enkät"?
- Hur funkar den tredje projektbeskrivningen?
- Hur ligger jag tids- respektive begtygsmässigt?
Projektbeskrivning 3
Bakgrund
Det har alltid funnits barriärer mellan mig och mina kompisar. Olikheter som med största sannolikhet har sin grund i våra varierande kulturella bakgrunder. I de yngre åren spelade inte detta så stor roll om den jämförda parten inte var svensk. I de fallen då det var så, hände en hel del grejer som jag inte reflekterade så mycket över då men som nu förefaller som helt absurda.
Som åttaåring bodde jag i det lilla värmländska samhället Forshaga. Det är inte svårt att lista ut min icke-svenskhet var i minoritet i den lilla kommunen. Jag minns speciellt ett tillfälle då jag lekte med grannflickan. Linn och jag var bästisar men en dag när vi satt i mitt rumt och förnöjt ägnade oss åt dockor, sade hon: "Min mamma säger att min kläder luktar konstigt efter jag varit hos er och hon säger att det är från eran mat". Oj, tänkte jag och vi bägge hjälptes åt att täppa till nyckelhålet i dörren för att ingen lukt skulle tränga in i Linns dyrbara bomullsfibrer.
Att skriva ovan nämnda ankedot krävde en del av mig. Den symboliserar nämligen något jag aldrig skulle kunna ställa upp på idag; nämligen assimilering. Idag skulle jag inte acceptera några sådana anklagelser. Svordomar skulle hagla. Arga dissar och hänvisningar till Linns tyska påbrå och familjens förkärlek till wurst skulle också tas upp. Så var det ju inte då.
Allteftersom åren gick stod det ändå klart och tydligt för mig att jag aldrig skulle bli accepterad som svensk. Till min fasa insåg jag kort därefter att jag inte heller var ett med mitt hemland och den kulturen. Något hade hänt och efter 13 år i Sverige kände jag mig lika lite svensk som montenegrinsk. Identiteten började krackelera. Jag hade ju aldrig sett Nile City, firat jul eller fattat alla de där ordspråken. Vadå "hugget som stucket"? När jag och jämnåriga kamrater idag diskuterar barndomsprogram nämner de Lasse och Morgan. Jag nämner Ricki Lake.
Samtidigt funkade det inte riktigt med alla de där från Balkan som påstods vara "mina egna". Bosnisk musik var kass, könsrollerna 20 år gamla och omvärldsintresset alldeles för lågt. Så jag kallade mig missanpassad. Att leva i det där ingenmanslandet där jag varken kände mig som montenegrin eller svensk var inte hållbart. En sida var tvungen att väljas.
Så jag började läsa och fann att det var många som kände precis likadant. Ofta uttrycktes tillståndet när man varit och hälsat på i sitt hemland. Att där var man svensk. Här var man det aldrig. Så vi slits mellan två världar som bara definieras av varandras skillnader.
Syfte
Syftet med arbetet är inte att på något sätt kartlägga hur det är att vara invandrarungdom. Ett sådant försök hade kännts väldigt myndighetsaktigt, tafatt, okontroversiellt och platt. Jag vill istället försöka visa att ett val mellan svensk och hemländsk kultur inte är nödvändigt.
Som invandrarsvensk är man berikad. Att ha fler erfarenheter, fler kompetenser och områden att verka på och behärska ses i de flesta samhällsrområden som något positivt och meriterande. Så är det inte för dem med mångkulturell identitet. Syftet är att visa hur man vänder sitt invandrarskap som något positivt istället för bestraffande och handikappande.
Det här ska bli en användbar reportagebok.
Problemformulering
Hur använder man invandrarskapet till sin fördel istället för att se det som stigmatiserande?
Metod
Den vetenskapliga basen i arbetet skall utgöras av relevant forskning; avhandlingar och universitetsuppsatser som på olika sätt behandlar ämnet teoretiskt. Den här delen kommer att resultera i en introduktion där grundläggande begrepp och fastslagna teorier utreds och presenteras. Förutom den lektyr som finns tillgänglig och som jag bedömer användbar för arbetets syfte, kommer intervjuer med dessa forskare att användas. Detta för att göra arbetet mer lättfattligt och jordnära.
Den empiriska delen grundar sig i intervjuer med personer som har relevans för arbetets syfte. Det kan dels komma att handla om personer som på olika sätt uttryckt invandrarskapet som uttryckt under rubriken "Syfte" men också "vanliga" invandrarungdomar som kan visa på mentalitetsläget och vad de själva har för tankar. Detta kommer att vara arbetets kärna. Det är intervjuerna som står i fokus. Dessa kommer till största del att handla om HUR man gör för att vända det till något positivt.
Den tredje och sista komponenten är alla de uttryck som den mångkulturella identiteten har tagit. Här kommer skönlitteratur, lyrik, musik, filmer och så vidare att användas.
Tillsammans skall detta mynna ut i något man närmast kan beskriva som en reportagebok. Det är personintervjuerna och deras tips som står i fokus. På det här sättet får jag en verklighetsföranking som vetenskapligt teorituggande lätt kan missa.
Material
Böcker:
- Thomas Hylland Eriksens Rötter Fötter, Etnicitet och nationalism, Historia my och identitet
- Svartskallar, så funkar vi
- Svartskallarnas sammansvärjning
- Intervjuer med relevanta personer (exempelvis Paulina de los Reyes, Zanyar Adami, Irene Molina, Alexandra Pascalidou, Babak Rahimi, "gemene" invandrare och nedan nämnda personer)
- Uttryck för mångkulturell identitet såsom musik (Advance Patrol, Martin Bentacourt, Latin Kings, Laleh), böcker (Marjaneh Bakhtiari, Jonas Hassen Khemiri etc)
posted by Danina at 12:03 PM
0 comments
