Kalla det vad fan du vill

Det blev ett sponant möte med Lasse förra veckan. Jag skulle egentligen be om boken "Kalla det vad fan du vill" av Marjaneh Bakthiari. Lasse tänkte samma sak och satt den i händerna på mig direkt. Riktigt bra bok än så länge. Marjaneh kommer finnas på bokmässan i Göteborg till vilken jag ska i helgen. Perfekt tillfälle att etablera kontakter.
Kommer även att besöka kulturfestivalen Tune in (www.tunein.se) av samma anledning.

Bloggen godkänd!

Ja just det, det gick bra att byta ut den traditionella loggboken mot bloggen. Progressivt, Katedral!

Handledarmöte nummer två

Projektbeskrivning ett var skriven och skulle nu granskas av handledaren. Röda pennor har alltid varit ett skräckmoment för elever av alla sorter, så även den här gången. Synpunkterna var några och vi diskuterade hur man skulle gå tillväga i såväl språkbehandling som metod.

Det svåraste var att avgränsa sig så mycket och nischa in sig på bara en kärnfråga. Jag ska dock inte göra misstaget att inte använda de bi-frågor som kommit upp utan också arbete utifrån dem, som ett stöd i sökandet efter svaret eller utredningen av kärnfrågan.

Diskussionen kring första projektbeskrivningen
Lasse tyckte att jag hade ett väldigt personligt språk som syntes inte minst i min projektbeskrivning och då speciellt under rubriken "Bakgrund". Hur skulle jag då göra? Jag är medveten om att jag pendlar mellan väldigt vardagliga uttryck och lite mer högtravande, fin svenska. Det tycker jag är en produkt av just det jag skriva om: att pendla mellan svenskhet och invandrarskap, mellan skolkultur och vardagskultur. Därför kommer jag att fortsätta skriva på mitt eget sätt, återge intervjuer och tankar så autentiskt som möjligt. Det är en intressant diskussion och därför kommer jag i arbetet även att ha ett avsnitt kallat för "Språkbehandling" där jag redgör för mitt val av språk.

Något annat som vi berörde var den mer grammatiska delen av språket. Min använding av punkt och semikolon är inte alltid grammatiskt riktig och att se över meningsbyggnad och kommatering ska betonas mer än tidigare.

Syftet med arbetet ska utvecklas, att sammanfatta det i en kort mening funkar inte. Jag ska fortsätta på en inslagna vägen som finns i bakgrunden. Problemformuleringen är bra men lite otydlig. Vad är "saker" för något?

Likaså ska jag revidera metoden och mer utförligt beskriva hur jag tänkt gå tillväga. En annan intressant fundering är om det finns något annat tillvägagångsätt att tillämpa förutom forskning och intervjuer. Det är en svår fråga som tål att tänkas på! Intervjuerna är en väldigt bra form av att få fram information och därför ska vi också gå igenom intervjuteknik på en mer vetenskaplig nivå.

Jag har fått elevguiden till Projektarbetet, betygskritier men också ett par tidigare uppsatser, både på gymnasie- och universitetsnivå. Detta för att se hur den färdiga rapporten bör se ut.

Vi diksuterade också betygskriterierna och vårt arbetssätt. Jag styr naturligtvis hur ofta vi träffas och vi sätter gemensamt upp mål som ska uppnås.

Till nästa gång ska jag:

• Ha reviderat min projektbeskrivning med hjälpa av ovanstående reflektioner och utgångspunkter.
• Se över vilka skönlitterära verk jag kan ha användning för i mitt arbete.
• Skriva ner vilka bi-frågor det är jag har.
• Börja studera forskningsläget och se över vilka möjliga källor som finns.

Projektbeskrivning Utkast 1

Har precis skrivit första utkastet till projektplanen, den kommer med all sannolikhet att revideras, utökas och så vidare och så vidare. Kan ändå vara kul att se dess utveckling så jag publicerar den här nedan.
Det var mycket svårare att skriva såväl syfte som problemforumlering; avgränsningen som är så viktig var också den absolut svåraste. Man riskerar ofta att ta med missa bi-frågor, dess ingår ju på sätt och vis ändå i den stora kärnfrågan och behöver inte skrivas ut. Blev väldigt nöjd med formuleringen av metod och mina tankar om hur jag ska få materialet tror jag är ett bra sätt.

PROJEKTBESKRIVNING UTKAST 1

Bakgrund
Det har alltid funnits barriärer mellan mig och mina kompisar. Avstånd och olikheter som med största sannolikhet har kommit av att jag är invandrare, eller lika mycket för att de ofta varit svenskar. Ju äldre jag blev desto mer synliga blev skillnaderna men även något annat stod tydligt; jag var inte ett med mitt hemland och kultur. Något hade hänt och efter 13 år i Sverige kände jag mig varken svensk eller montenegrinsk. Identiteten fick sig en törn. Jag var inte som mina svenska polare, jag hade ju aldrig sett Nile City, firat jul eller fattat alla de där ordspråken som de använde sig av. Vadå "hugget som stucket"? Samtidigt funkade det inte med alla de där andra från Balkan, som enligt definition borde vara de som står mig närmast i kultur och värderingar. Bosnisk musik var kass, umgängessätten sög och skitsnacket flödade. Jag var missanpassad och tyckte synd om mig själv. Vad fan är jag för något? Att leva i det där ingenmanslandet där jag varken kände mig som en montenegrin eller svensk funkade inte. Jag var ju tvungen att välja sida, eller var jag? Jag började läsa, det var många som kände precis likadant, invandrare i allmänhet och invandrarungdomar i synnerhet; familjen stod ofta som en pol och represterande usprunget medan skolan, kompisar och samhället i övrigt var den där så kända motpolen. Man slets mellan två världar och att få allt att funka var nästan omöjligt. Men att de bägge världarna var motpoler var inte oföränderligt eftersom den uppfattningen var skapad av ingen annan än oss själva.
Syfte
Att visa att invandrarskap är en fördel och hur man utnyttjar det till sin fördel.
Problemformulering
Hur använder man invandrarskapet till sin fördel? Vad finns det för saker som står i vägen för detta?
Metod
Den vetenskapliga basen i arbetet skall utgöras av relevant forskning; avhandlingar och universitetsuppsatser. Den empiriska delen grundar sig i intervjuer med personer som har relevans för arbetets syfte.
Material
Intervjuer, avhandlingar och universitetsuppsatser är det primära källmaterial. Källor som kan leda till dessa är; böcker och diverse tidningsartiklar.Exempelvis: Metrobilagan Gringo och dess grundare Zanyar Adami. Även Carlos Rojas Beskow som är krönikör i Metro & på Aftonbladet. Frilansjournalisten Behrang Kianzad som länge skrev för tidningen Mana. Ett annat väldigt intressant exempel är ju Zlatan som rent konkret slits mellan två länder (landslag!) nu efter uppståndelsen kring hans eventuella spel för Bosnien.Viktigt är att inte bara intervjua personer som lyckats att använda det till ngt bra utan även få en grund för problematiken genom att intervjua "gemene invandrare", om man kan säga så.

Första handledarmötet

Kändes som om alla andra hade satt igång med sina projektarbeten och efter att ha fått uppmaningen att verkligen "börja i tid" från tidigare treor, var det dags för mig med. Stämde möte med min handledare (Lars Swalling) och vi gick igenom mina tankar. Vad hade jag tänkt och hur skulle vi göra det här. Ska till nästa gång ha skrivit; bakgrund, syfte, problemformulering, metod och vilket material jag tänker använda mig av. Lasse betonade vikten av att skala bort överflödiga frågeställningar och rikta in sig på en fråga som var kärnan i hela arbetet. Svårt men smart. Vi har lite liknande tankegångar och det känns som att han verkligen kan ge mig den hjälp jag är i behov av. Vi kom överens att lägga arbetet på en hög nivå och att betona bryggan mellan slutspurten av gymnasiet och universitetet.