Handledarmöte nummer två
Projektbeskrivning ett var skriven och skulle nu granskas av handledaren. Röda pennor har alltid varit ett skräckmoment för elever av alla sorter, så även den här gången. Synpunkterna var några och vi diskuterade hur man skulle gå tillväga i såväl språkbehandling som metod.
Det svåraste var att avgränsa sig så mycket och nischa in sig på bara en kärnfråga. Jag ska dock inte göra misstaget att inte använda de bi-frågor som kommit upp utan också arbete utifrån dem, som ett stöd i sökandet efter svaret eller utredningen av kärnfrågan.
Diskussionen kring första projektbeskrivningen
Lasse tyckte att jag hade ett väldigt personligt språk som syntes inte minst i min projektbeskrivning och då speciellt under rubriken "Bakgrund". Hur skulle jag då göra? Jag är medveten om att jag pendlar mellan väldigt vardagliga uttryck och lite mer högtravande, fin svenska. Det tycker jag är en produkt av just det jag skriva om: att pendla mellan svenskhet och invandrarskap, mellan skolkultur och vardagskultur. Därför kommer jag att fortsätta skriva på mitt eget sätt, återge intervjuer och tankar så autentiskt som möjligt. Det är en intressant diskussion och därför kommer jag i arbetet även att ha ett avsnitt kallat för "Språkbehandling" där jag redgör för mitt val av språk.
Något annat som vi berörde var den mer grammatiska delen av språket. Min använding av punkt och semikolon är inte alltid grammatiskt riktig och att se över meningsbyggnad och kommatering ska betonas mer än tidigare.
Syftet med arbetet ska utvecklas, att sammanfatta det i en kort mening funkar inte. Jag ska fortsätta på en inslagna vägen som finns i bakgrunden. Problemformuleringen är bra men lite otydlig. Vad är "saker" för något?
Likaså ska jag revidera metoden och mer utförligt beskriva hur jag tänkt gå tillväga. En annan intressant fundering är om det finns något annat tillvägagångsätt att tillämpa förutom forskning och intervjuer. Det är en svår fråga som tål att tänkas på! Intervjuerna är en väldigt bra form av att få fram information och därför ska vi också gå igenom intervjuteknik på en mer vetenskaplig nivå.
Jag har fått elevguiden till Projektarbetet, betygskritier men också ett par tidigare uppsatser, både på gymnasie- och universitetsnivå. Detta för att se hur den färdiga rapporten bör se ut.
Vi diksuterade också betygskriterierna och vårt arbetssätt. Jag styr naturligtvis hur ofta vi träffas och vi sätter gemensamt upp mål som ska uppnås.
Till nästa gång ska jag:
Det svåraste var att avgränsa sig så mycket och nischa in sig på bara en kärnfråga. Jag ska dock inte göra misstaget att inte använda de bi-frågor som kommit upp utan också arbete utifrån dem, som ett stöd i sökandet efter svaret eller utredningen av kärnfrågan.
Diskussionen kring första projektbeskrivningen
Lasse tyckte att jag hade ett väldigt personligt språk som syntes inte minst i min projektbeskrivning och då speciellt under rubriken "Bakgrund". Hur skulle jag då göra? Jag är medveten om att jag pendlar mellan väldigt vardagliga uttryck och lite mer högtravande, fin svenska. Det tycker jag är en produkt av just det jag skriva om: att pendla mellan svenskhet och invandrarskap, mellan skolkultur och vardagskultur. Därför kommer jag att fortsätta skriva på mitt eget sätt, återge intervjuer och tankar så autentiskt som möjligt. Det är en intressant diskussion och därför kommer jag i arbetet även att ha ett avsnitt kallat för "Språkbehandling" där jag redgör för mitt val av språk.
Något annat som vi berörde var den mer grammatiska delen av språket. Min använding av punkt och semikolon är inte alltid grammatiskt riktig och att se över meningsbyggnad och kommatering ska betonas mer än tidigare.
Syftet med arbetet ska utvecklas, att sammanfatta det i en kort mening funkar inte. Jag ska fortsätta på en inslagna vägen som finns i bakgrunden. Problemformuleringen är bra men lite otydlig. Vad är "saker" för något?
Likaså ska jag revidera metoden och mer utförligt beskriva hur jag tänkt gå tillväga. En annan intressant fundering är om det finns något annat tillvägagångsätt att tillämpa förutom forskning och intervjuer. Det är en svår fråga som tål att tänkas på! Intervjuerna är en väldigt bra form av att få fram information och därför ska vi också gå igenom intervjuteknik på en mer vetenskaplig nivå.
Jag har fått elevguiden till Projektarbetet, betygskritier men också ett par tidigare uppsatser, både på gymnasie- och universitetsnivå. Detta för att se hur den färdiga rapporten bör se ut.
Vi diksuterade också betygskriterierna och vårt arbetssätt. Jag styr naturligtvis hur ofta vi träffas och vi sätter gemensamt upp mål som ska uppnås.
Till nästa gång ska jag:
- Ha reviderat min projektbeskrivning med hjälpa av ovanstående reflektioner och utgångspunkter.
- Se över vilka skönlitterära verk jag kan ha användning för i mitt arbete.
- Skriva ner vilka bi-frågor det är jag har.
- Börja studera forskningsläget och se över vilka möjliga källor som finns.
0 Comments:
Post a Comment
<< Home